En fin samhällsinsats för ett fint land.

En mycket kort kommentar för att hedra alla dem som arbetat kring den stora bröllopsfest som pågått i flera dagar i vår huvudstad. Det som förväntats bli ett kaos, blev inget kaos. Polisen beräknar att runt en halv miljon människor, och då har jag själv sett att det handlar om väldigt många ”icke-stockholmare”, har befunnit sig i innerstaden igår lördag. 

Det finns många att omnämna, men jag väljer i detta skede att berömma Polisen som jag sett göra allting rätt. Bestämt, vänligt men ändå med den pondus och allvar som krävs. Igår på Skeppsbrokajen, en busvissling och en vädjan om att inte pressa på för nära kanten, för att inga skulle ramla ner med barnvagnar och annat. I fredags kväll där en poliskollega, utan att så många noterade det, kommenterades för ”den snits” hon hade fått in för att visa hur bilar och andra fordon skulle vika av för att inte korsa kortegen på väg till konserthuset…lite senare vid Operan, en annan, ung kvinnlig polis som med säker hand såg till att alla väntade in bilkortegen från Skeppsholmen till Konserhuset innan man traskade över Gustav Adolfs Torg.

Som sagt, jag återkommer, men all heder att alla som ”gjort” denna helg åt Kronprinsessan och Prinsen, åt Stockholm och åt Sverige.

Helg med bokrelease, mer medborgarkontakt, 40-årskalas och nationaldag.

En skön men intensiv helg tar sin ända. Den inleddes med en bokreleasekväll på Söder Mälarstand, och en god väns publikation nummer två, ”Skuggans Spel,” lite vin och trevliga diskussiner på en av båtarna vid kajen. Nu gäller det bara att läsa boken också, och recensera!

Efter det lite trevligt samkväm med en kollega från Sveriges Radio.

Lördagen gick i ledighetens tecken, sånär som på två timmars – återigen mycket inspirerande – möten med kommuninvånare som vi knackade dörr hos. Solen sken och alla var glada över att få prata med oss!

På kvällen var det så dags för en av mina gamla ”kursares” fru att fira sina 40 år med stor fest i Spånga Folkets Hus. En lång, trevlig kväll med god mat, dryck, tal och musik & dans.  Träffade flera gamla kära vänner som jag inte ser så ofta. Det blev natt innan ögonen fick slutas för nattsömn, men så här års kan man undra vad som är natt eller tidig morgon…härligt skådespel!

Söndagen var vår sedan fem år införda nationaldag, 6 juni, och efter en sen frukost och lite pyssel, bar det av till Edsbergsparken här i Sollentuna för musik och firande.

En kaffe och Sverigebakelse i solen gjorde gott, innan det blev dags för trädgårdsarbete på gården hemma. Det växer verkligen så det knakar så här års!

Att det sedan gick grus i maskineriet för Robin Söderling i Paristennisen, får vi väl leva med. En Nadal i den form han var i idag, kan knappast någon i världen slå.

Ikväll kan man läsa att ”€uron i princip är dödsdömd” enligt ett antal brittiska ekonomer…jag tycker det är lätt patetiskt att de sitter och uttalar sig på sin ö, när man vet hur illa ställt det är med deras egen ekonomi och hur hårt det saneringsprogram den nya regeringen håller på att få till stånd är.

Då är det betydligt behagligare att läsa om vår egen finansministers  uttalande idag, och hur nyktert han ser på läget. Naturligtvis har några desperata euromotståndare tvingats kommentera det…jag tänker inte kommentera dem, utan önskar en god natt!

DN, DN2, SvD, GP, Sydsvenskan, Kent, Fredrik A., Staffan Strömbäck,

Jag är nog aningen mer positiv än Göran Pettersson

Kära Valborg…

Våren är i antågande, denna vecka har varit osannolikt hektisk, och bloggen har blivit lidande här, dock inte i noteringsblocket.

Eftersom jag blivit utmanad av våre trogne blå Alliansbloggare Kent att skriva om mitt bloggande, vad min tanke om bloggosfären är, lovar jag återkomma om det. Det är alltså inte ett sockrat löfte som smälter ner i ugnen med pajen till kvällens efterrätt, utan ett verkligt sådant. Mary X har bland andra antagit utmaningen, och jag ska läsa mer grundligt, intressanta tankar. (som jag tror tangerar en del av mina) Det finns givetvis även bloggar ”på den andra kanten” som är värda att notera, vilket jag kommer att göra framöver. Jag gillar att respektera tanke, debatt som är konstruktiv och inte syftar till att enbart sänka andra.

Men idag, nu, avhåller jag mig från det politiska och önskar alla en skön Valborgsmäss! För min del blir det familjesammankomst med vänner och en middag före avtåg mot Scoutstugans eld i Tegelhagen.

Vi gratulerar även vår monark Kung Carl-Gustaf på hans 64:e födelsedag!

På återhörande under helgen, låt knopparna spira!

Dagar kommer och går…saker tar slut.

Lördagen den 24 april, f.ö. åtta månader kvar till julafton 🙂 , lider mot sitt slut, och det är inte utan att jag känner mig lite trött. Dags för säng och vila strax.

Om jag ska summera denna rätt intensiva dag, börjar det med en tur ner till Silverdals Torg i Sollentuna efter frukost. Detta för att delta i den årliga städdagen som kommunen anordnar. Tyvärr var det inga som anslöt därnere, utan jag städade själv ihop två säckar med skräp och fortsatte sedan till Helenelunds Centrum, där några fler var och vi fick ihop 6-7 säckar skräp tills lastbilen som lastade allt kom vid 12-tiden.

Därefter var vi några som gav oss ut i Norrviken och samtalade med kommunmedborgare i Norrviken. Det blev en trevlig rundvandring, många samtal och ett positivt bemötande. Alltid inspirerande att dialogera med människor på det sättet. Många bra och viktiga synpunkter kom fram.

Så var det dags för en tredje aktivitet; gratulation av en 60-årig jubilar från partiföreningen här i Sollentuna. Mottagning hölls på Viby Herrgård, en fin lokal att vara i.

Resten av kvällen har mest bestått av små men viktiga arrangemang. Inte minst laga mat för att ha en enkel men god kvällsmåltid, samt se andra delen av ”Luftslottet som sprängdes”.  Den titeln är rätt användbar på en viss regional debatt som förekommit här i Stockholm de senaste dagarna…

En av de stora nyheterna idag var att prinsessan Madeleine och advokat Jonas Bergström valt att spräcka förlovningen. Jag kan dock tycka att en stor del av kommentarer och bloggar syftandes på den händelsen, är ganska ”surt sa räven”, fyllda av skadeglädje osv. Man får tycka vad man vill om statsskicket, hovet och dess sfär, men måste man skriva eller säga så mycket elaka och nedvärderande saker om de inblandade?

Vi vet ju inte mer än vad Hovet valt att publicera, och därutöver allt skvaller och annat som slängs ut i etern. En gemensam livshistoria är slut, och för det kan vi väl ha respekt.

Nu är denna dag slut och en ny väntar runt hörnet. Livet har mycket att komma med!

Läs även DN, SvD, GP