En DÖende demokrati…ett samhälle i status osäkert läge.

Denna dag bestod av cykling, jo jag tränar inför Vätternrundan igen. Efter flera år av delvis ofrivilligt uppehåll, är det meningen att det ska bli av 2015. Det år då man i Motala firar 50 årsjubileum med detta stora arrangemang. Därefter snabbt hem och byta om, samt få i sig lite mat. Sedan ut och jobba på Arlanda i söndagseftermiddagen. Ingen rast ingen ro.

Skånela

Ingen ro får jag heller av situationen i vårt land när det gäller regering och maktordning. Demokratin är enligt min mening och många med mig, kraftigt åsidosatt just nu. Jovisst, vi fick ett valresultat i höstas som sade att medborgarna valt annorlunda än 2010. Frågan är hur de valt och vilket genomslag utfallet faktiskt får. Det är för sent att gå i detalj på djupet, jag nöjer mig med att konstatera att jag tror det är ganska få som är nöjda med det utfall som utspelats sedan snart 7 månader. Möjligen kan de mindre partierna i form av Vänsterpartiet och Miljöpartiet har viss positiv känsla, med tanke på hur många procent de fick i valet. Följdfrågan blir den politiskt inkorrekta, men ändå i mitt tycke demokratiska; varför ska de som röstade på det parti som är dubbelt så stort som de nämnda, plus några till, fråntas all påverkan under något slags påstående att de inte har rätt till det?

Man må tycka vad man vill om innehållet i deras politik, och det görs det, men det kan man om andra partiers politik också.
Har ni inte läst Tove Lifvendahls två krönikor om det s.k. DÖ, december-överenskommelsen, tycker jag ni ska göra det. Länkar finns nedan. Dessutom skrev Paulina Neuding (NEOs chefred.) som gästkrönikör mycket skarptänkt i SvD igår.

Tro mig, jag har verkligen försökt förstå hur man tänkte, och varför man tycker att det är ett bra system att säkerställa att släppa fram regeringsbudgeten ograverad, med reservation för den s.k. diskuterande skarpa opposition som man hävdar ska komma till. Jag förstår fortfarande inte mer än att

– överenskommelsen ser till att en minoritetsregering i princip inte ska behöva diskutera, annat än med ord, innehållet i riksbudgeten. Är det demokrati? Jag citerar Tove Lifvendahl;

”Alliansen avser inte bli ett regeringsunderlag för Socialdemokraterna”. Som jag ser det har Alliansen indirekt redan gjort det genom att ingå DÖ, men utan att få något i utbyte.”

– dessutom tror man att en borgerlig / Alliansregering ska få samma fria resa efter 2018, om man hamnar i minoritetsregeringsläge. Jag är skeptisk, som en känd svensk skådespelare sade i ett känt svenskt program, åtminstone för oss som numera är medelålders.

Avslutningsvis, de i regeringen två sittande partierna är INTE större än Alliansen i valresultatet. Hade man tagit in Vänsterpartiet i regeringen hade regeringen varit något större. Just nu sitter Jonas Sjöstedts gäng i regeringen, trots att det inte gör det formellt. För annars klarar man inte en majoritet i minoritet. Jag tror dock inte att en majoritet av de svenska väljarna ville ha det så. Ändå argumenteras det från lite varstans som om så vore fallet.
För mig är detta en demokratisk härdsmälta utan dess like. En minoritetsregering ska inte behöva förhandla för att få igenom budgeten. Det hjälper inte att man argumenterar om att det ”finns så många andra ärenden som stoppas och ändras i riksdagen”. Den svenska väljaren tror jag inte ser det riktigt så. Budgeten är väldigt central, och dessutom blir det väldigt lockande för de styrande att smyga in desto mer under budgetens skyddsmantel.

Ord måste liksom vara lite mer än bara ord. Så dum är inte den svenska väljaren, trots allt. Finland har idag haft riksdagsval. Det är en intressant spegelbild att titta på. Finland är ett helt annat land, just nu med en helt annan spänstighet i demokratin än vi har här i Sverige. Trots att man säkert kan ha synpunkter på vad politiker har sagt och säger där också.

 

Tove Lifvendahl 1, TL 2

Ett bättre klimat? Även politiskt.

Jag nämnde tidigare idag med anledning av en länk till en blogg, att jag önskar ett annat klimat i vårt samhälle, annars kan vi nog även glömma ett bättre klimat på jorden. Det finns ett uttryck, eller fanns i alla fall, ”stor i orden-liten på jorden”.

stor och liten

Lite till mans,  heter det så längre? -jo det gör det nog för kvinnor tar aldrig till stora ord-, bör vi nog tänka över vad det är för språk som används. Jag tycker det är rätt tråkigt att läsa alla dessa superlativ på framsidan av en tidning, eller hemsida för den delen, för att sedan upptäcka att relevansen inne i artikel/tidning är mer eller mindre avlövad. Genomskinlig, tom.

Jag hoppas och tror, fortfarande, på att vi ska kunna få en mer sansad debatt i samhällsfrågor, och inte dessa hyperventilerande pajkastningsutbrotten som vi sett en hel del av de senaste veckorna. Både hos media och framförallt hos vissa politiker. Jag skulle faktiskt t.o.m. sträcka mig så långt som att säga att större delen av ”väljarkollektivet” förväntar sig det av politikerna. Att de tar sig i kragen och ordnar så att man kan regera landet på ett vettigt sätt. Samtidigt hör jag inte till dem som tror på någon form av omdaning av de demokratiska spelreglerna för att underlätta för en regering i minoritet att kunna trumfa igenom sina egna ideer.

Jag är övertygad om att demokratin måste stå högst i kurs, och då kan man inte ”radera ut” ovälkomna röster, som man tycker. Har man som partigrupp uppnått de 4% som krävs till Riksdagen, då har man också uppnått rätten att bli tilltalad av de övriga invalda, oavsett om man heter Fi, SD, C, KD, FP, M, S eller MP. Ett antal väljare har i varje av dessa fall valt att lägga sina röster på resp. parti, och dessa väljare ingår i demokratin, och deras röster är lika mycket värda som alla andra. Lämnar vi det synsättet, frångår vi också de demokratiska spelreglerna. Med vilken rätt undrar jag då?

Jag behöver komma i säng, och lär återkomma, men önskar mig som sagt en bättre samtalston mellan de olika partierna framgent, annars riskerar vi mer än en ”pyspunka” på vår demokrati och i förlängningen även i andra klimatområden. Dit vill inte jag.

Däremot vill jag att vi ska kunna diskutera alla samhällsproblem och utmaningar utan att direkt bli svartmålad med diverse invektiv.

 

Annie Lööf och Almedalen 4 1/2. Hemresan har börjat.

Så väntar jag på det sista partiledartal jag kommer att höra på plats i Almedalen denna gång. fyra stycken blir det sammanlagt.

Annie Lööf ska äntra scenen och, som media fokuserar på, göra ett tal pressat av dåliga opinionssiffror. Hur det är med den saken, får vi väl höra.

Jag har nu samlat ihop mina saker, blivit avsläppt på Hamnplan för att ställa min väska temporärt hos Västerbotten där jag ska lyssna på Eriks Laaksos sista spaning ikväll. Just bokat båten, den går 00.50, så jag har lite tid att fördriva fram tills dess.

Jag kommer som jag skrivit, återkomma till mer specifika kommentarer till dem jag hört, men det har varit en spännvidd och en intressant variation på kommentarerna kring talen. Dock har inget riktigt stuckit ut, verkar de flesta tycka.

På återhörande! Nu ska jag njuta sista kvällen i Visbyvimlet.

DN, SvD, Gp, HD,

Opinionen lika med medias opium…

Precis som min bloggkollega och vän Tokmoderaten, var det nog ett antal borgerliga väljare som höll på att sätta kaffet i vrångstrupen imorse. Stora rubriker, feta och skrikande;

Moderaternas sämsta siffror på ett år” DN

Synovate: Jätteras för moderaterna” SvD

Här är Reinfeldts nya skräcksiffror” Expressen

Moderaterna går kraftigt bakåt” (ett tag stod det chockras..) Aftonbladet

Jätteras för moderaterna” Göteborgsposten

Jätteras för moderaterna” Helsingborgs Dagblad

Oj, är det slut på medvinden för ”Nya Moderaterna” nu, kunde man tänka sig att många frågade sig.

Låt oss göra en liten analys av läget.

Först och främst, vilket då gäller alla partier och oavsett fram- eller tillbakagång, kan vi som så många gånger förr konstatera att majoriteter vinns på valdagen. En undersökning är alltid ett urval och beroende av en mängd faktorer. Som indikation och avstämning kan den ha sin poäng.

Ja, Moderaterna går bakåt jämfört med den senaste mätningen i Synnovate, men i senaste Sifon i september gjorde man tvärtom. I Sifo gick (S) ner, och (M) upp.

(V) gick upp ung. lika mycket i både Sifo och Synnovate, +1,1 resp. 1,2%. Kanske beroende av att herr Ohly aviserat sin avgång?

(MP) gick ner i Sifo, medan man i stort sett står stilla i DN/Synnovate. Båda mätningarna ger dem runt 8,5%, dvs. något högre än valresultatet. Det senare har även både (S) och (M).

Dem det inte pratas så mycket om är Folkpartiet, -2,0% i DN/Synnovate, och -1,6% i Sifo, dvs. någonstans i 5%-spannet. Det är två procent lägre än i valet, och en rätt senkommen trend. Tidigare har det varit (C) och (KD) som legat farligt nära 4%-spärren i mätningarna.

Att vifta bort ökningen för (C) med +1,6% som obetydlig och en besvikelse för Annie Lööf tycker jag är oseriöst. Man lyfter sig med ca 1/3-del jämfört med förra mätningen.

Sist men inte minst har (SD) åter tagit sig upp på 5 procentsnivån i DN/Synnovate. Den s.k. Breivik-effekten har antingen klingat av, aldrig funnits, eller fler missnöjda väljer åter just Sverigedemokraterna. Dessutom är andelen osäkra väljare fortfarande väldigt stor i de flesta undersökningar.

För att avrunda kan vi konstatera att opinionsundersökningar är en drog för journalister som vill skapa scenarier av möjliga förändringar i väljarkåren. Ju mer man vrider saker till stora ord, desto mindre kommer både partier och väljare att bry sig om dem. Flera bloggare har skrivit balanserat om denna, den senaste mätningen och med just den självdistans som jag ibland saknar, andra skriver mer om önskan..

Alliansen; Kent P., Lotta O, Ekonomisten Mattias, Maria Hagbom, Mikael Jonsson i Sala, Harald i Uppsala

Oppositionen; Peter Andersson, Martin Moberg, Viktor Tullgren, Veronica Palm, Röda Malmö, Högberg, Ringborgs blogg,

Från intro till EU via Alliansens partiskreterare. (och samtidigt förankra saker i hemkommunen)

Det har varit en lärorik dag, på många sätt, men väldigt framgångsrik. En mycket god vän och gammal kollega till mig, numera utvandrad till Guatemala, skrev till mig i början av året som gratulation till mitt nya uppdrag som Miljö och byggnadsnämndens ordförande, att jag skulle komma att göra avtryck. Idag har jag börjat inse att jag tror han får rätt.

Pratar man med Sofia Arkelsten, vår miljökämpe 🙂 och numera partisekreterare, kan man inte bli annat än GLAD. Mer kommer om det, men hon är en lysande stjärna som verkligen bjöd på sig själv under seminariet med de fyra partisekreterarna. Alla fyra är nya, men redan väldigt samspelta av seminariet att döma. Man sprider skratt, är konstruktiv och vill se framåt. Nina Larsson (FP), hade fått barn för två veckor sedan, men ställde ändå upp vilket hon ska ha all heder av! Hon kommer vissserligen från Karlstad, men ändå.  Heja Alliansen!

Det är lätt att låta lycklig när man får en inspiration som denna dag har inneburit. Efter ovan nämnt seminarium, var det lunch och trevliga möten med andra moderata förtroendevalda från vårt avlånga land. Det är verkligen en av de stora poängerna med denna typ av sammankomster, ett givande och tagande för att hitta framåt i våra respektive kommuner. Mitt egna lilla krux var under dagen att jag behövde arbeta fram ett slutgiltigt förslag gällande den nya taxa vi ska anta i Miljö och Byggnadsnämnden på måndag hemma i Sollentuna. En ny Plan och Bygglag kräver nya avgifter för service som kommunens tjänstemän utför både för ordningens skull och för ”byggherrarnas” skull. Detta innebar ett antal telefonsamtal med t.f. förvaltningschef och likaså den ordinarie snart återkommande mammalediga dito. Det känns nu som om vi ”landat” en Sollentunaanpassad modell som kan gälla fram tills vi ska utvärdera den om ca 18 månader. Skönt med sådan effektiv kreativitet, en för schabloniserad modell skulle åtminstone inte jag kunna stå för gentemot invånarna hemma.

Efter lunch var det så dags för vår finansminister att framträda, och på vilket sätt sedan….visst kan avundsjuka vänstermänniskor alltid vrida saker till sin egen fördel, men de kan aldrig ta ifrån Anders Borg att han kan ekonomi och att han ser samband som är oerhört centrala för Sveriges samhälle. Han kändes nästan lite generad över de applåder som haglade efter föreläsningen.

Så kom ett seminarium om huruvida det är möjligt att upprätthålla motivation utan att segra ihjäl sig. panelen hos Anna Kinberg Batra bestod av Håkan Loob, VD hos Färjestad och framgångsrik hockeyspelare, Annie Seel, egenföretagare och framgångsrik Dakarrallytävlare, Ann-Louise Skoglund, häcklöperska och Anders Olsson, simmare och guldmedaljör i Paralympics. Väldigt inspirerande och kreativt. Lyckades ordna en autograf från Håkan Loob till min brorson…

Så kom då seminarium 2, och det var för min del Moderat politik i Europaparlamentet. En namnkunnig panel bestående av våra fyra parlamentarike samt vår stabschef i Bryssel svarade på frågor och ifrågasatte varför vi behöver ha särskilda Europaseminarier…vi är en del av EU och därför bör de ingå i övriga ämnen som en del. En ganska klarsynt infallsvinkel, varför har vi så svårt att inkludera oss i EU?

Gunnar Hökmark, Anna-Maria Corazza Bildt, Anna Ibrisagic, Kristoffer Fjellner

En välbehövlig kaffepaus tog vid innan det var dags för det tredje och sista seminariet för dagen, Vertikala grupper som man når nya medlemmar genom. Deltog gjorde bl.a. Cecilia Widegren och biståndsminister Gunilla Carlsson. Två hästtjejer som beskrev hur man via ridning kunde möta nya, intresserade potentiella väljare.

Nu är det uppsamling i First Camp Hotel inför kvällens mingel och buffé. Tyvärr missar jag förminglet med mina Sollentunakollegor pga den logistik det innebär att inte alla kan bo i Karlstad. Jag hoppas på en trevlig kväll ändå, Martin T Karlsson beger oss nu mot Solsta’n.

Vart tog avsyningen vägen…?

Miljöpartiet har haft partikongress i Uppsala denna helg, och en del kommentarer har skrivits på olika håll i tidningar och i bloggosfären. Söndag kväll och nyhetsdags efter en lång vårhelg, och även Agenda. Lite referat och diskussion om denna kongress i tre dagar kanske vore på sin plats?

”Icke sade Nicke”, i Agenda var det Maud Olofsson som fick stå för ”det gröna”.

Det kan man ju tolka på olika sätt. Maskrosen är inte tillräckligt betydelsefull för att diskuteras…? Opinionsundersökningen i SIFO idag ger dem så hög procent att det är intressantare att diskutera partier som eventuellt inte kommer in i riksdagen…?

Jag har en annan teori; som i och för sig tangerar den senare, diskutera Centerns s.k. misslyckande, ja ! Diskutera MPs spretighet och osannolikt ostrukturerade politik som dessutom kommer att ledas av två helt nya språkrör om ett år…varför ta upp det? En s.k. dold Agenda…det finns ju en risk att de, MP, hamnar i dålig dager.

Istället bet sig Karin Hübinette fast i samma fråga, ”misslyckandet och företagarnas misstro” mot (C), ställd på så många olika sätt, att man undrade om redaktionen tagit med sig skissblocket ut i solen och förblindats så att man inte kunde hitta på något annat att skriva… Visserligen gjorde Maud O sitt bästa för att förtydliga vad både hon, Centern och regeringen faktiskt gjort och försöker göra, och även om jag sett henne bättre, lyckades hon trumma igenom en del av budskapen just därför att andra frågor inte fanns. I mitt tycke hade det ju varit mer intressant med lite framtid…

Agenda tog senare upp ett annat, mycket bra, reportage om finanskrisen och EU, som är väl värd att titta på, bl.a med min gamle föreläsare på Handelshögskolan, nationalekonomen Stefan de Vylder.  Återkommer till det i kommande Europakrönikor.

Övriga nyheter då? Aktuellt, och TV4-Nyheterna? Inte ett spår av någon analys eller kommentar till MPs kongress. Det är till att komma lindrigt undan!

Det enda programmet var Rapport som förde en viss diskussion om arbetstidsförkortning och amnesti för papperslösa i Sverige. Mats Knutson visar på de svårigheter som faktiskt finns inom MP och gentemot de övriga partierna i vänsterns försök till Allians.

Läs även Sydsvenskan, GP, GP2, DN, DN 2SvD, Expressen, liksom Kent P  om jobb och förtroende, Fredrik As inlägg om opinionen, och Martin Melins krönika om val i Expressen