Det gäller att inse gränser…

…och det är vi dåliga på i vårt samhälle…det ska bara vara mer, mer och mer. Jag vet inte varför vi hamnat där, men hjulet snurrar allt snabbare, utan att vi egentligen vet om vi kommer någonstans.

hjulet snurrar.

 

Idag och igår berättas det om att en av de mest oppositionella och Putinkritiska personerna i Ryssland har mördats på öppen gata, inte långt från Kreml. Att folk går ut och demonstrerar i Moskva, mot ett delvis okänt hot mot demokratin, men samtidigt med udden riktad mot Kreml. Vi har nyligen upplevt attentaten i Paris, i Köpenhamn.  Var går gränsen mellan demokrati och diktatur, ett våldssamhälle där vår öppenhet inte längre vågar finnas till?
I Syrien och Mellanöstern pågår sedan flera år en fullständigt ogripbar mänsklig och kulturell katastrof, återigen ofta med s.k. religiösa förtecken. Länkade nyss upp en artikel på SvTs facebooksida om Korrespondenterna och om vad Samir Abu Eid upplever i sitt yrke i Mellanöstern.

Var går gränsen för när vi inte tar in mer? När vi börjar stöta ifrån oss? Tyvärr tror jag redan vi delvis nått dit. Många orkar inte följa rapporteringen, och jag tillhör dem som måste anstränga sig för att läsa om det som pågår. Istället flyr ”man” till andra lättsamma områden och distraktioner, som underhållning på TV -jag nämner inga namn så att jag inte ansätts för det- och andra rätt enkla och oengagerade fora som kan fördriva tiden.

Dels kan man säga att det är en motreaktion mot ett samhälle som på många sätt kräver att ”man” går ”all-in” i sitt jobb, eller åtminstone ger antydning till det. En annan gränsdiskussion jag brukar föra, är om inte vårt yrkesliv utplånar vårt individuella väsen, att vi blir det vi jobbar med.
Å andra sidan kan man säga att sociala medier, som Ulf Bjereld är inne på, raderat ut många gränser.
Som i den snart 40 år gamla textraden från  Eagles låt ”Hotel California”;

”You can check out anytime, but you can never leave”

Vi kan försöka värja oss, men som utvecklingen blivit, drivs vi nästan in i en renfålla med en möjlig riktning; utan internet klarar vi inte längre det dagliga livet, och med det följer en massa som inte är önskat, och som kräver mycket för att sätta sig över.

Nu ska inte denna första post i serien ”Blogg 100” bli för lång och invecklad, utan jag tror jag ska återkomma till ämnet.
Som avslutning vill jag lyfta ner ribban till lite mer av vår närhet, och de gränser vi sätter eller inte sätter i det mer vardagliga livet i Sverige. Mitt intryck är att det finns två tendenser,

– den ena att vi sätter alldeles felaktiga gränser, inte släpper fram kunskap och kompetens som borde få komma fram. Andra, utan den, tar oförtjänt plats i förgrunden

– den andra att vi (tvingas?) låter bli att sätta gränser som hjälper människan att reflektera och återhämta sig. Det går för fort för människohjärnan, som tvingas gå ”i spinn” i stort sett konstant. Utan reflektion och sortering, blir vi irrationella och till slut apatiska. Ingen bra utveckling.

Om dessa två inriktningar, ska jag försöka återkomma till lite mer under denna serie. Dock inte bara det. Denna serie, som är en utmaning i sig. Att sätta gränser…

 

 SvD om flexjobbande

Ulf Bjereld om att logga ut, Ninni Udén om hur och var det är möjligt att blogga,

Bloggpost #1 #Blogg100

Annonser

One thought on “Det gäller att inse gränser…

  1. Kul att du är med i #Blogg100. Det var jag också förra året, med min blogg som handlar om mitt jobb – på tal om det du skrev ovan om att vi blir det vi jobbar med …😉 Det var roligt och utmanande att blogga varje dag om något hyfsat väsentligt. I år hinner jag inte, då jag pluggar utöver heltidsjobb.
    Jag klickar på följ och läser vad du skriver ibland.
    Helena – också gammal kompis till Magnus Wegler. Kommer inte ihåg om du och jag träffats …

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s