Merci Anna! Värdet av vänner – när livet kringlar och krånglar.

Efter en vecka av kyla, regn och kall sol i Hälsingland, med alla reflektioner som kan dyka upp när man ”kommer bort”, är det skönt att se hur värmen i vänskap kan göra en gott, precis som värmen som strålar från en kakelugn eller en öppen spis. 

När man dessutom veckan före den mer avkopplande och reflekterande senare, haft en otroligt hektisk och näst intill omöjlig tillvaro -men utövat just vänskap-  då är det lätt att inse att utan vänner och bekanta,  sådana som verkligen bryr sig om, är det svårt att få harmoni och välbefinnande i sin tillvaro.

Jag tycker texten nedan speglar detta ganska väl. Att låta personer växa, gärna med stöd och tips, men med respekt och empati, det är vänskap.

Den senaste tiden har för mig varit lite av kampen-mot-klockan-tid, i många avseenden. Själva poängen med detta lilla inlägg är dock inte att ta tag i dessa nu, må väl hända att de uppenbarar sig längre fram, utan att peka på att vi i dagens samhälle gör klokt i att värdera de vänskapsband vi har, får och kan ”förvalta”. Ordet förvalta är i sig ett rätt negativt klingande kameralt ord, som rätt lätt kan misstolkas. Meningen i mitt språkbruk är dock just att förvalta, utveckla och vårda. Inte tro att allt är förgängligt och att ett vänskapligt band inte kan överleva tid och rum…för det kan det.

Jag har just i dag upplevt just det, bara för att ta ett exempel. En kär gammal vän, numera boende i Skåne, gör helgen i huvudstaden med sin man. Trots digert program med både utgång och hotellmys, tog sig min bl.a. frankofila väninna tid att möta upp för en kaffe och tilltugg på ett av stadens nya fik, beläget i en helt ny shoppinggalleria -vi har ju så få…konstaterade vi- där vi åter kunde knyta ihop våra vänskapsrep med en ”statusuppdatering”, ack ett så modernt ord…

Tänk vad skönt att få se att vår vänskap fortlever, kan utvecklas och t.o.m. korsbefrukta våra intressen och möjligen också yrkesinriktade liv! Vi hade inte mer än ca en timme tillsammans, men hann ändå konstatera att det lär inte ta år innan vi ses igen. En av anledningarna till deras flytt från huvudstaden var just den att ” de aldrig hann med livet”. Båda arbetade (för) mycket, de fick två barn, pusslade med resor m.m.

”Vännerna? Dem hann vi aldrig träffa…”

Merci Anna, pour notre rencontre aujourd’hui! Elle m’a beaucoup donné pour le futur, et je pense qu’ on saura le retenir. Reste à le réaliser, à bientôt!

Jag tänker inte ursäkta min avslutande mening på franska, det finns fungerande översättningsprogram nära er läsare. Bonne nuit!

Intressant

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s