Stor skillnad på partikultur

Nyligen hade det forna statsbärande partiet Socialdemokraterna sin extrakongress och val av ny ledning. Den kommande vårmånaden, maj, har Miljöpartiet kongress i Karlstad och skiljs då från sina språkrör Maria Wetterstrand och Peter Eriksson som enligt partiets stadgar inte får sitta längre.

Valberedningen har lagt sitt förslag, rätt länge i förväg, och deras val av personer att nominera blev Åsa Romson och Gustav Fridolin. Nu tycks det inte vara självklart att dessa väljs, även om få ifrågasätter Fridolins chanser. Det intressanta är att flera verkar vilja utmana dem som valberedningen föreslagit. I det (S)tora partiet (?) skulle detta antagligen vara omöjligt, förmodligen även hos oss. Vi i (M) är ju just nu det största partiet sett till opinionsmätingarna.

Man kan tycka vad man vill om valprocedurer och valberedningars förslag, men jag tror det som nu händer i Miljöpartiet är något de stora etablerade partiena får vänja sig vid i framtiden. Citerar Mats Pertoft i (MP)

Även Mats Pertoft är fortsatt intresserad av partisekreterarposten, efter Agneta Börjesson. Han tycker att Miljöpartiets öppna process, med en rad kandidater, är ”jättebra”.

– Det handlar inte så mycket om hur stor chans man har att vinna, det är snarare en demokratisk principfråga.

I Stockholm för Moderaterna en diskussion om hur provval ska gå tillväga och om de över huvud taget ska finnas i tidigare form. Var det landar får vi se. Det är inte lätt att välja nya ledningar, och ofta blossar strider upp internt vilket i sig inte gagnar politiken. I Sollentuna hade vi i (M) vår beskärda del av detta bekymmer i höstas när vår ordförande i kommunstyrelsen -dvs. den högst placerade förtroendevalda polititkern enl. gängse mall i Sveriges kommuner- gick vidare till Landstinget och därmed lämnade över till andra att styra Sollentuna. En sådan process kan vara både svår och bra, det blir en förändring, ett nytänkande kanske. Jag är ingen vän av förändring för förändringens skull, men ofta behövs förändring och utveckling för att följa med i tiden.  I mitt eget fall innebar det bl.a. uppdraget som ordförande i Miljö och byggnadsnämnden fr.o.m. årsskiftet och den nya mandatperioden.

Jag konstaterar att i jämförelse med vad Miljöpartiet just nu gör, är processen hos (S) närmast att likna med ett påveval i Vatikanstaten. Många var de bloggare och journalister som skrev om den tiden, och hur det kommer att utvecklas inom (S) återstår att se. Mycket står på spel, på olika sätt, och positioneringar kommer att överbefolka den politiska arenan ännu en lång tid framåt – även när det gäller de borgerliga partierna, men återkommer till det i annat inlägg.

Det blir intressant att se vilka miljöpartister som väljs till att bli de mer framträdande.

Bloggar Rickard Nordin, Kent P, Tokmoderaten, Mary X

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s