I nöd och lust…

Tiden går fort när man har roligt..brukar det heta. Jag upplever att för många går tiden väldigt fort, oavsett om man har roligt eller inte. Jag sitter själv i fällan att tiden rusar, inte minst pga de fem intensiva augusti-september-veckorna, -ja valrörelse-, och nu måste alla måsten fixas, gårdsplan, bilar, frukt, gräs m.m. En vän skrev på den stora ”Fejjan” (Facebook för dem som inte kan slangen…) att 

Vad sjutton har hänt med löven! Dom har blivit alldeles gula och ramlar ned!!! ”

Ja, sån’t är livet, det rullar på…och det är viktigt att ta tag i säväl som nutid som framtid. Historien upprepar sig sällan eller aldrig men är ett ypperligt redskap att få prespektiv på tillvaron. En som tydligen inte har koll på tillvaron är Socialdemokraternas partisekreterare, Ibrahim Baylan (för att inte använda något av de öknamn som florerar) som i fredags var på ett eftervalsseminarium på Fokus tillsammans med den avgående Per Schlingmann från oss i Moderaterna. Synd att jag inte hade möjlighet att närvara, men SvDs skarpa Maria Eriksson referar i dagens ledare.  Schlingmann nämner två saker;

”Två saker bidrog: Förändringen av Moderaterna och samarbetet mellan de fyra partierna i Alliansen.”

Baylan nämner också två saker;

”Orsaken till att S gjorde sitt historiskt sämsta val var 1) det rödgröna samarbetet och 2) finanskrisen, i synnerhet den grekiska.”

Låt vara att det är en borgerlig ledarsida, men maken till avsaknad av lust hos vänstern…låta sig hämmas av ett land som i många år varit Socialdemokraternas ”kompis” i Medelhavsområdet, och det samarbete man ingick för att vinna valet. – Kommentar överflödig. När det gäller alliansen, som -tyvärr ur landets perspektiv-  inte fick egen majoritet har det verkligen funnits och finns det en framåtanda, att vilja förändra, att se framåt. Vi i (M) byter inte partisekreterare för att vi anses behöva, utan för att personen själv anser att det vore bra…Ganska talande tycker jag, och man frågar sig…kommer andra att önska att de inte behöver byta så länge att det blir en nöd istället? Räcker det inte med höst…måste sågen fram också?

Slut med schavotteringen, och vi går över på nästa eminenta skrivelse i dagens SvD, PJ Anders Linder har i mitt tycke skrivit en av de bästa ledarna på mycket länge. Läs den med eftertanke- den handlar inte om att ensidigt höja Alliansen till skyarna. Den handlar om ett omvärldsperspektiv, kunde möjligen sakna ett från centraleuropa, som också finns, inte bara den anglosaxiska, men jag ska försöka bidra med det framöver. Som bekant har jag försäkningar där, och man följer noga utvecklingen i Nordens största land.

För att summera PJ med mina ord,

* värt att fundera över

”1960 låg skattetrycket så lågt som 28,7 procent av BNP. 1965 var det fortsatt klart lägre än vad det idag är i många länder som är jämförbara med Sverige. Men sedan kom kvartsseklet då välfärdsstaten skenade och samhället kom i obalans.

Politikerna greps av allt-nu-feber och snabbhöjde skatterna för att kunna betala för allt som man tyckte att stat och kommun borde erbjuda.”

Kvartalskapitalism finns inte bara inom näringslivet, trots allt tidigare prat om finansvalpar m.m.

* Jag var barn när vi, innan vi flyttade till Frankrike, drabbades av skolans ”Hej Matematik” och allt myspys som skapade väldigt mycket av det vi fortfarande brottas med i skolvärlden. Jag sitter i Barn och Ungdomsnämnden, jag ser det med egna ögon.

* Pomperipossa skapades av allas vår Astrid Lindgren, när vi var utlandssvenskar…vilket genomslag, och vilken känsla att leva i utlandsmiljö när ett historiskt val försatte den ”svenska modellen” i gungning. Det var åtminstone det man trodde…

Nej, lite mer stolthet över det vi faktiskt håller på att åstadkomma, och som ger genomslag, både bittra och avundsjukt beundrande kommentarer, över en stor del av världen. Låt oss sträcka på oss!

Nu måste jag sträcka på mig och gå ut i solen, in i tvätthall och mycket mer. På återhörande senare, men till sist;

Idag tror jag ett par vänner mig är både stolta, glada och lyckliga. Om de har lovat varandra ett liv i nöd och lust, vet jag inte, men de har i alla fall vigts i ett samkönat äktenskap i dagens Sverige.

Önskar er båda, som faktiskt har båda mina förnamn fast var och en för sig, all lycka i framtiden! Ta hand om framtiden, stå inte fast i gyttjan och sörj- även om människan ibland har lätt att ta den vägen. Det blåser ibland, löven yr, snön likaså, men grenverket är det som håller oss fast vid stammen, och kan räcka ut en hand när man behöver den.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s