12 maj-kulmen på en studie i svensk självgodhet

Så var det över för denna gång…ja ishockeyn har en chans att ta hem brons imorgon, även om jag tror att Ryssland helst griper sista halmstrået att säkra medalj på hemmaplan…

Jag måste säga att hela historien med denna schlagerfestival fick mer eller mindre den upplösning jag befarade, men kanske inte önskade. Hur mycket har inte the Arks låt formligen nötts ut på svensk radio, hur mycket har man inte haussat den som storfavorit osv??! Fast var har man letat den bilden? Ja inte kan det vara särskilt seriöst gjort, och jag tror återigen att Sverige ännu inte förlorat ”oskulden” när det gäller att se sig självt med andra glasögon…
Ännu värre är det att höra kommentarerna efteråt; ”ja the Ark var ändå bäst, trots resultatet”, ”de gjorde verkligen en fin show”, ”alla bara kompisröstade ju runt de nya öststaterna”..osv..
Vad man inte inser är att nu är konkurrensen stenhård (42 länder i år!), och att de beter sig precis som vi nordbor och mellaneuropeer nästan alltid gjort; ger höga poäng till våra grannar…har vi mer rätt att göra det än de andra? Har jag missförstått något?
Parallellen är inte så avlägsen om vi ser på vad som hände med byggarbetarna från baltländerna i Vaxholm…det är ok bara de inte förstör vår egna skyddade vardag…farlig, farlig som inställning.
Vad vi då säger är att vi har patent på det som är rätt, riktigt och bra. Det är ok för oss att resa och dra nytta av andra länders priser (Thailand, Baltikum, Indonesien osv) men när de plötsligt börja konkurrera med vårt inhemska är vi inte med längre!?

I schlagerns värld, kan man diskutera om den tävlingen verkligen fortfarande innehåller något som handlar om själva musiken, eller om det är framförandet som numera ger segern…kanske vore det idé att återinföra juryer igen, istället för att glada amatörer sitter och skickar sms och telefonsamtal på dem de helt sonika tycker ser bäst ut, är roligast (Ukraina??) eller åmar sig bäst på scen?? Nu är jag lite elak, men jag kan inte påstå att jag njöt av kvällen igår, och Ukrainas låt var mest en parodi med en känga (av vad jag förstod) både till Russkij (Ryssland) och Tyskland…inte särskilt seriöst som tävling, men hade uppenbart framgång långt utanför Ukrainas egna.

Tillbaka till ishockeyn, ser vi samma fantasmer när det gäller kommentatorer och människor i gemen, om hur långt Tre Kronor ska gå…
de hade ett bra lag med färska adepter, som ännu spelar inrikes i Elitserien; ett gott betyg där men aningen överskattat ur ett internationellt perspektiv. Det blir lätt patetiskt när man hör att man bokat Kungsträdgården för guldfirande redan före semifinalen…var finns självinsikten?
Media piskar upp en stämning, oavsett forum och område, vilken inger falskt förtroende, som man när bilden senare rasar inte kan ifrågasätta, utan hittar en massa dåliga bortförklaringar.
Omvärldsanalys och lite självinsikt är och kommer alltid att vara värdefulla instrument. Med det inte sagt att man ska ”vika ner sig” i onödan som det heter ibland…

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s